Min ända vän

Jo, vi tog oss ju ut på denna kamelsafari från Jaisalmer. Lisa jag frida och två andra killar från belgien och kanade hoppade upp på varsin kamel och red iväg mot den sandiga horisonten. Minns inte om jag har nämt det men jag är lite rädd för att klättra, framförallt klättra på djur, gud va onartuligt. Men jag hoppade upp på denna best på  2-3 meter. Även om jag fick den minsta så var det högt nog. Efter ett par timmars skumpande och en nackvärk så slår vi läger bland dom gula sanddynorna. Medands våran guide gör upp eld sätter vi oss och kollar på solnedgånen som alltid lyckas bli en besvikelse. Efter ett skrovmål mat kommer en annan guide med sin lärjunge och sätter sig vid våran lilla brasa, lärjungen visar sig vara musiker och han ska tydligen vara bra på det han gör, han säljer citarer både hit och dit och spelar över hela europa med sitt hindipopband. Det visar sig också att han kan se spöken, och att jesus är från indien när vår kanadänsiska vän tar kontakt med honom, herre gud.. han kan ju allt tänker jag. Vi gick sen och la oss under fullmånen med sand i munnen får att försöka få några timmars sömn, jag som alltid har för lite kläder på mig frös tydligen nästan ihjäl enligt mina reskamrater, själv har jag inget minne av detta men jag vaknade av att Lisa låg och huttrade, tror dom har gjort en kupp mot mig. Dagen efter tar vi oss tillbaka till det civilicerade Jaisalmer där vi hoppar på en buss till Ajmer/Pushkar.

Pushkar som är en av indien tre heligaste städer var ett ganska soft ställe där man inte kunnde eller fick äta kött, ägg och inte heller dricka alkohål, en bra filosofi kan man tycka om man inte kollar i menyn där man säljer Special Lassi Medium, Special Lassi Strong, Special Lassi KING XXL. Uppenbarligen så är man inte så hårda på hashish och andra dråger som man är på alkohål. Vi gjorde inte så mycket här, jag kollade mest på när mina kamrater spendera alla sina pengar på shopping. Men vi hade det ganska kul ändå, vi tog in på en fin takvåning med sånna lyxigheter som varmvattendush, himmelsäng och en balkong som man säkert kan få plats 20 pers på. Efter ett par dagar i lugna Pushkar hoppa vi på en buss till Agra, men först skulle vi byta buss i Ajmer och där blev vi sittandes i någon timme med äpplet till vårt stöd.

Väl framme i Agra lämmna vi in väskorna på en liten travelagency och tog en tuktuk till Taj Mahal som tydligen ska vara nån byggnad en kille sa att en massa folk skulle bygga till minne av hans andra fru som avlidit efter ha spottat ut 14 barn, romantiskt. Och vilken byggnad, byggd i vit sten... jag ska inte fortsätta låtsas som om det var det roligaste jag vart med om, spendera dom 120 SEK som gick åt i inträde på något roligt istället, t ex 240 tuggumin eller 1500 Alpenliebe. Vi åt på pizzahut och sen bar det av till Delhi, detta shoppingmekka som vi hört så mycket gott om.

Förutom att spy, gå på bond och the guardian på ganska fina biografer, och bli tullad ett par gånger om dagen så var det inte mycket förutom shopping som hände och därför inte speciellt roligt att skriva om eftersom jag inte köpte något. Nu ljög jag faktiskt, jag köpte en flygbiljett till bangkok för 1300 SEK den tredje januari.

När Lisa och Frida lämna mig den elfte december så har jag väl haft lite småjobbigt, inte för att jag får nån hemlängtan, men föratt the more the marrier som man brukar säga. Tror det kommer gå  över snart, hoppas jag, jag blir mest hängig och grinig om det inte gör det och ingen vill hänga med en hängig och grinig människa, inte jag iallafall. Tog en båttripp igår med en brittisk konstnär som rest dom senaste 30 vintrarna. Vet inte riktigt vad det är men jag hänger mycket med äldre folk, han var iallafall 61 men betedde sig som något annat, han var lite utav en charmig Pierce Brosnan, men jag tvivlar att pierce har knullat runt så mycket som han här har, man kan tycka att det låter ensamt men han verkar vara ganska glad faktiskt.

Nu sitter jag i Varanasi, en av de tre heligaste städerna och ganges forssar utanför mitt fönster. Har vart här en natt och ska vidare till nepal imorgon. Resan kommer innhålla en tågresa och tre bussresor innan jag kommer fram till mitt mål, Buddhas födelseplats Lumbini. Verkar vara ganska fridfullt i Nepal för tillfället och får hoppas att det förblir så.

Aja, hade så fint allihopa, tror det är ont om internet i Nepal så får se hur ofta jag kan höra av mig. Men eftersom jag är ett nolife så sätter jag mig nog på första bästa i vilket fall som helst.

Peace out räven.